Ja, ja, jag väntar.

Idag när jag skulle gå till stora skräptunnan för att lämna Milos bajspåse märkte jag att han inte var bakom mig. Jag blev såklart orolig så jag kastade in bajspåsen snabbt i soptunnan och sprang tillbaka och, gissa vad?...

Han satt där på trappan till huset och väntade på mig!

Det hade jag faktiskt inte förväntat mig.
Sedan kom jag på att vi hade tränat "stanna" tidigare.

Och det är var ju bara bra, att jag inte behöver oroa mig mer.

Han sitter ju alltid och väntar på mig nu! 

Här är han medan han väntar på mig :-)